Snön verkar aldrig vilja ta slut, men ljuset är i alla fall här

I början av januari verkade vintern bli en vanlig vinter med lagom mycket snö, men i slutet kom snön. Och det snöade och snöade... I hela (!) februari snöade det. Det går väl över, tänkte jag , men när snön låg en dryg meter på taken var det dags att skotta bort den. Jag och min fru har aldrig fått så mycket motion som den senaste månaden. Snacka om skottår!

Min fru, Annelie på taket.

Hur som helst, så är det vackert.

Jag har fått lite (mycket lite) tid över för att stå i verkstaden. Jag har mest stått ovanpå och skottat tak. Men en liten fantastisk parlorgitarr har jag i alla fall på gång. Den kommer att bli jättefin, och blir den lika bra som snygg så kommer den att bli jättefin. Nu väntar jag på en sändning av pärlemor från Asien och när den kommer ska jag lägga in den i greppbrädan.

Åh, vad jag längtar...

Min nya gitarr som ännu inte fått något namn.

Nytt år, nya instrument: En till mandolan och en bizarr

Efter en rolig höst med sexton slutsålda julshower tillsammans med Jens Kristensen och en fantastisk orkester på folkan i Iggesund, en del roliga spelningar med Östen med Resten har jag stått i verkstaden och täljt lite instrument.

Sedan jag byggde den tiosträngade mandolanen (!) så gjorde jag en åttasträngad. Den fick heta Gunvor.

Mandolanen Gunvor

Staffan Lindfors i ÖmR undrade om jag kunde göra en irländsk bouzouki fast med en gitarrform. En sådan utmaning kan jag inte låta bli. Det blev en bozarr som naturligtvis fick heta Bozze.

Bozarren Bozze

Mandolin + mandola = Mandolan?!

Om man korsar en mandolin med en mandola så måste det bli en mandolan...

Eller?

I alla fall så är det en tiosträngad mandolin/mandola byggd med sitkalock, sarger och bakstycke i rosewood. Halsen är av mahogny och greppbrädan i ebenholts.

Den har en öppen och vacker ton och passar väldigt bra för folkmusik.

Mandola, irländsk bouzouki eller cittern

Torstens mandola

Jag vet inte riktigt vad det är. Den är för liten att vara en cittern, lite för kort hals för en irländsk bouzouki, så det får bli en  mandola. Jag har stämt den i C, G, C, G (uppifrån) och den klingar lika vackert som kyrkklockan i Enånger. 

Jag hoppas Torsten blir nöjd med den.

Just nu snickrar jag på en mandolan. Det är en femkörig mandolin med två C-strängar på topp.

Ljuset är starkt nu och det är liv både ute och i verkstan'

Solen skiner och fåglarna börjar gallskrika ute. Med en temeraturskillnad på 10 grader mellan dag och natt vet man att dagsmejan gör sitt bästa.

Vi är i sluttampen med vårt revyagerande. I skrivande stund är det 10 föreställningar kvar av 55 stycken. Det känns både skönt och lite vemodigt eftersom vi är så samspelta nu.

I veckan fick jag ett nytt lass med virke från Tyskland och jag har beställningar på både en mandolin med lite längre mensur och en parlor-gitarr, plus att jag håller på med en mandolin/mandola med 10 strängar, en klassisk gitarr av Rodrigesmodell. en irländs cittern och några tenorukuleles. Alla instrument är redan tingade utom den 10-strängade mandolin/mandolan som jag tänkte ha själv och ukkarna som ska till en musikaffär i Norrland.